Hittade en tjej som bloggar här på bloggplatsen, och hennes ord berör mig något fruktansvärt. Jag gråter när jag läser hennes inlägg. Hon förlorade sin dotter i plötslig spädbarnsdöd, och jag lider hemskt mycke med henne och hennes familj. Jävlar va ont i hjärtat jag har. Samtidigt blev jag paranoid och blir kall i hela kroppen om jag inte hör olivers andetag. Han brukar snarka, inte alltid, men ofta. Han är blir 5 månader om 2 dagar. Min stora lilla kille. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle bli och kännas om han skulle försvinna.
Och den här mamman, som förlorade sin dotter, hon har 3 barn. 3 syskon som förlorade sin lillasyster. En lillasyster som bara blev 4 dagar gammal. Jävlar vad jag tänker på er. Och lider med er.
Jag skickar oändligt många styrkekramar och flera ton kärlek och styrka till er. Jag kan inte förklara hur mycket jag lider med er och... Ja, jag vet inte ens vad jag ska skriva. Är så tagen av orden du skriver, fina Madeleine.